Nu är tentan inskickad och klar. Ytterst jobbig var den! Hon är lite väl "vid" i sina frågor och formuleringar, så man har ingen koll på vad man ska skriva egentligen. Men nu är jag "ledig" flera dagar! :) 

Nu: ner på ica, sen laga pizza och vänta på pappa och Thilda. Senast vi hörde från dem var de på Höga Kusten-bron. Nära nära.

REGN! Men det stoppar inte oss. Var ett varv runt Tomtebo. Såg en ekorre som vi var tvugna att spana efter i flera minuter. Det uppskattade inte jag, men Ylva och Vinga var nöjda. Hoppas bara det inte tänker regna många dagar till, vill ju vara ute och busa när pappa och Thildis kommer hit.

Kom på att jag faktiskt tog några bilder i solen på promenaden i morse med Helen (bra meningsbyggnad).

  Sol och rätt så varmt faktiskt, fast sen började det blåsa... som vanligt

  Det var mycket folk i farten fast klockan "bara" var 10 (är ju söndag). Och här ser man att det inte är så mycket snö kvar längre. (Om man bortser från alla stora snödrivor som ligger på gården här hos oss t.ex De ligger nog kvar in en bit i maj iaf.)

  Årets första fjäril, även om den var död. Liiiite vårkänsla ändå.

Just nu borde jag läsa till tentan, om hinduismen och buddhismen. Ha! har "trimmat" halva Vinga och tvättat köksgolvet. Borde ha tenta varje dag så skulle det vara skinande rent här. Men nu är köksgolvet rent iaf, att resten är kaos spelar liksom ingen roll. Dessutom fick jag ju lite extra motion eftersom jag var tvungen att gå ner på ica och köpa såpa.

Glömde ju visa överraskningen som Helen kom hit med i söndags. En stor ior! Han var mycket populär. Vinga bet sönder benet (som jag håller på att sy) på fem sekunder och snaggade honom. När han är hel igen så blir det mer bus. Tur att jag har blivit bra på att lappa kramdjur.

Hur söta? Lite opraktiska, jag vet, men SÖTA! Man måste ju inte använda dem, bara ha att titta på. Måste bara hitta en blomstans någonstans. Tiimari finns inte här i Umeå längre, men kanske har de på bokhandeln? Får kolla när jag är ner på stan nästa gång. Knappnålar och papper behöver jag också iofs... Blev en lång lista nu.

På morgonpromenaden idag, solig men iskall blåst, så mötte vi en supersöt tre månader gammal riesenshnautzer (hur sjutton stavar man det då?). Oj, vad Ylva och lilla Kira (som hon heter) busade, och busade och busade. I 30 minuter. Sen tröttnade Ylva. Vinga stod mest och tittade på och skällde ut Kira när hon kom för nära, fast hon verkade inte ta åt sig :) Det ska påpekas att "lilla" Kira är att ta i, för hon vägde nämligen 13 kg redan, ska tydligen bli ca 35 kg tung. Fast Ylva vann för det mesta ändå. Men med andra ord blev det inte så lång promenad för sen var Ylva helt slutkörd och Vinga ville egentligen inte ut så vi traskade hem igen. Bra start idag, till skillnad från igår alltså.

Morgonpromenaden i morse började ju så bra, men sen blev vi alla lite ledsna. Vi promenerade runt Nydala. En vorsteh (stavning?) leker i skogen med sin husse. Helt plötsligt hör jag ett NEJ! och hunden kommer springande mot oss, med huvudet nedböjt och svansen rakt upp. Jag hinner inte se om det är lek eller bråk han är ute efter, kan mycket väl vara en lekinvit, men vem vet med okända hundar. Vinga blir jätterädd och svansen åker in mellan benen och hon springer åt andra hållet så långt kopplet räcker. Ylva står blickstilla. Hunden vänder inte utan fortsätter framåt. Jag hoppar snabbt emellan och skriker NEJ! allt vad jag orkar. Hunden försöker en gång till, men jag blockerar igen. Då ropar ägaren på den igen och den springer iväg. Det tog flera minuter innan Ylva och Vinga hade lugnat sig! Och jag med för den delen. En så stor hund skulle kunna göra stor skada på mina små älsklingar. Och jag blev så FÖRBANNAD på ägaren som inte ens kom och bad om ursäkt! Skulle ha velat gå dit och säga några väl valda ord, men ville inte utsätta mina småttingar för det. Nu kan det ju vara så att den bara ville leka, men jag tänkte ju inte ta risken och vänta och se efter vad som hände... Huga. Inte skoj alls. Men efter det mötte vi flera "snälla" och kopplade hundar som vi gick förbi, så jag hoppas att Vinga och Ylva har glömt allt nu.